Blogguppgift D Journalistik i kris

Forskaren och läraren vid Södertörns högskola, Gunnar Nygren säger i radioprogrammet: Publicerat att journalisterna har blivit fjättrade vid datorn och inte längre befinner sig ute i verkligheten. Att de inte hittar egna nyheter, utan återanvänder och omarbetar andras material. Den brittiske journalisten Nick Davies tycker likadant, och har givit ut boken: Flat Eart News där han har ungefär samma tankegångar. Han menar att 80 procent av brittiska tidningar får sina nyheter från PR eller nyhets byråer. Han tycker Journalistiken är svårt sjuk, men inte riktigt död än. Även om det inte går att jämföra den brittiska pressen med den svenska så säger dessa bägge herrar att: journalister bara är innehållsleverantörer och ompaketerare i stora mediefabriker. Att media inte alls har samma makt som tidigare, det skulle betyda att: Pressen inte är tredje statsmakten längre.
Både Nygren och Davies tycker att tidningar är mer intresserade av ekonomi och annonsintäkter än av god publicistisk sed.

Förhåller det sig så här, är det verkligen kris, men det skulle inte förvåna mig eftersom journalister precis som alla andra yrkesgrupper har fått mer och mer att göra. Nuförtiden går medierna in i varandra. Radio, tv, tidningar, Webben, pood radio och bloggar. Det är omöjligt att på alla plan göra ett jättebra och noggrant arbete. Små lokaltidningar köps upp av större mediekoncerner. Journalister jobbar under stark tidspress och deadlines. Man hinner inte med alla gånger att ringa, researcha, boka intervju, tillbaka igen och skriva ett fulländat reportage, dessutom med mycket mindre resurser än tidigare. Det är kanske lätt hänt att vid sådana tillfällen ta ett redan färdigt reportage eller artikel och omarbeta det, för att helt enkelt få det färdigt i tid. Men det finns stora risker med det här. För det första strider det mot allt det som journalistutbildningarna lär ut, nämligen att: man skall vara på plats träffa människor ute i verkligheten, lyssna till deras historier och beskriva miljöer, gör man inte det kan inte heller artikeln bli bra eller trovärdig. Dessutom är det inte bra för demokratin tycker jag eftersom inte människor får komma till tals. Saker och ting har kanske hunnit ändrat sig om man skriver något gammalt omarbetat, och vad får man då - jo en gammal nyhet som inte alls stämmer. Det viktigaste för en journalist är att träffa folk ute i verkligheten och berätta sanningen, Samt knyta många och viktiga kontakter.

Det är kanske därför många människor inte har så stort förtroende för journalister. Det vet alla att en historia som berättats och görs om, till slut är en helt annan. Det är helt enkelt så vårt stressade samhälle ser ut i dag. Allt handlar om pengar så klart, att leverera så mycket nyheter som möjligt på kortast tid. Jag tycker inte att man kan ge någon skulden för det här, vi bär alla ett ansvar . Chefredaktörerna måste granska allt material noggrannare, Journalisterna som skriver skall ta sitt ansvar och kolla sanningar och källor. Sedan är det upp till läsaren att också vara kritisk, det beror mycket på vilken tidning man läser. Det finns oftast mer förtroende för en morgontidning än en kvällstidning. Det kanske skulle behövas mer journalister på varje tidning (det går mängder med journalister arbetslösa), så att mer tid fanns för var och en att göra ett bra jobb, men det kostar naturligtvis. Som vanligt handlar det om pengar och ekonomi, men i förlängningen skulle alla vinna på det.